jotilda

Det här kanske är självklart för alla andra. Men jag kom att tänka på skillnaden mellan saknad och längtan ikväll.

Sedan i måndags har jag saknat Kalle så att det gjort ont. Saknat honom eftersom han hade åkt och jag i mitt känslosvall inte kunde se att han faktiskt skulle komma tillbaka, och ganska snabbt til och med.

Ikväll kom jag alltså på att det inte är saknad längre. Jag längtar efter honom nu, eftersom jag kan se framför mej hur vi möts Linköping i morron.

Bara 24 timmar och 54 minuter kvar. Jag ska nog klara det.