jotilda

Ingenting som jag försöker skriva blir som jag tänkt det. Jag vill berätta om, på ett inte överdrivet sätt hur hundvaktar helgen har varit. Att långpromenader blev utbytta mot lite sömn, hundspyor, blod och diarè. Att Ditte har åkt till Skåne och att vi sknar henne. Om hur galet vackert och romantiskt Motala kändes när jag satt på pakethållaren på Dittes cykel medan Kalle cyklade. Om hur jag kom att tänka på vad Johanna och jag brukade säga om par som skutsade varandra på cyklar när vi var 16. Om de fina saker mamma sa om Kalles och mitt förhållande. Om hur mycker jag längtar efter våren. Och till Uppsala.

Om hur bra jag har det. Hur lycklig jag faktiskt är och hur gärna jag vill att det ska gå bra på torsdag.