Ja, det blir alltid så här rörigt. På ett eller annat sätt...
Är i Norge nu. Det var en resa som hette duga. 40 min till Hallsberg, en timmes väntan, ca 6 timmar till Oslo.
Sen blev det rörigt. Meningen var att jag skulle gå till busstationen som ligger ansluten till tågstationen för att möta upp våran kusin vars buss kom 10 min innan tåget till Sandefjord skulle gå. När Oskar och jag kommer till Oslo Sentral visar det sej att hela Sentralen har ett elfel och alla tåg ut från Oslo är inställda. Vi måste alltså ta ersättningsbuss till Drammen, för att ta tåget till Sandefjord. problemet med det här var att bussarna gick så långt bort från den plats där jag skulle möta Tove som möjligt. Vi fick alltså springa. Som galningar.
När vi väl hade tagit oss till Drammen och satt på tåget till Sandefjord, visade det sej att Oskars kort inte gick att betala med. Så jag la huvudet på sne och sa att våra föräldrar skulle möta oss på stationen och att de kunde betala. Den snälle konduktören tyckte att det var okej.
Tillslut var vi alltså framme. Med hjärtat i halsgropen. Jag fattar inte varför det alltid blir så här...
Nu är det ju påskafton och alla har stora planer som jag inte riktigt hänger med på. Jag har en klump i magen som inte går bort hur mycket jag än skrattar eller ler. Jag tror att det är framtids/pengar-klump.
