jotilda

Kalle kommer hem från skolan, jag blir glad för jag har väntat hela dagen, men orkar kanske inte visa det ordenligt. Han tar ett bad, vi myser lite och funderar på middag. Plötsligt känns allt tungt, jag säger att jag är trött men vet egentligen inte vad det handlar om. Vi ligger kvar i sängen, nära. Kalles mobil ringar och han går iväg. När han kommer tillbaka säger han att han blir orolig på riktigt, hur mår jag egentligen. Jag kan inte svara, försöker dra honom till mej, men han vill ha ögonkontakt. Då börjar jag gråta. Kalle säger inte så mycket, pussar mej i hårfästet sådär som jag älskar. Jag vet ju att han är orolig men jag kan inte förklara. Han säger att jag i alla fall måste äta, går och köper två pizzor och choklad på min beodran. Jag röker och när han kommer tillbaka har han köpt tulpaner. Världens finaste. Jag duschar, vi äter. Allt känns lite bättre, jag får dåligt samvete men kan inte förklara.