Och självklart är det inte så farligt som jag just nu vill ge sken av. Men det skulle vara skönt att en dag i livet ha allt samlat på en plats. Och då menar jag inte en plats som i en stad. Jag nöjer mej med Sverige.
Idag har vi haft fem-års firande på barnehagen. Leons mamma kom med en massa fruskt som smakade gudomligt och barna blev som galna. Det var färsk annanas, jordgubbar, äpplen, bananer, stjärnfrukter och apelsiner.
Igår firade vi 17 maj som egentligen är i morgon och barna hade flaggor och ropade hurra och sjöng sånger.
På vägen till affären träffade jag Tuva och Filippa. De vinkade glatt och konstaterade att jag "snakker svensk och ikke norsk". Som om det inte vore ett ganska uttjatat ämne sedan december.
Jag kan inte sluta längta och sakna och när jag bär hem två tunga matkassar som skär in i händerna svär jag mellan ihop tryckta tänder. Jag vill vara med Kalle. Och när mamma låtsas bli stött när jag säger att Kalle packade ner tetriset i min väska för att jag inte skulle ha tråkigt vill jag skrika. Att hon inte kan acceptera att jag egentligen inte vill vara här och bara vill sitta hemma i Motala i en av sofforna och tindra med ögonen och vara kär.
Igår firade vi 17 maj som egentligen är i morgon och barna hade flaggor och ropade hurra och sjöng sånger.
På vägen till affären träffade jag Tuva och Filippa. De vinkade glatt och konstaterade att jag "snakker svensk och ikke norsk". Som om det inte vore ett ganska uttjatat ämne sedan december.
Jag kan inte sluta längta och sakna och när jag bär hem två tunga matkassar som skär in i händerna svär jag mellan ihop tryckta tänder. Jag vill vara med Kalle. Och när mamma låtsas bli stött när jag säger att Kalle packade ner tetriset i min väska för att jag inte skulle ha tråkigt vill jag skrika. Att hon inte kan acceptera att jag egentligen inte vill vara här och bara vill sitta hemma i Motala i en av sofforna och tindra med ögonen och vara kär.
Kommentarer
Trackback
